Mistat AB

Mistat AB

Svarsfrekvens nu och då – rena rama växthuseffekten, fast tvärtom

Välkommen till nystart för undersökningsbloggen! Här tänkte jag dela med mig av erfarenheter från mer än 30 år i undersökningsbranschen. Förutom att svara på frågor kommer jag även att kommentera och lyfta aktuella ämnen eller händelser där det blir viktigt att hålla reda vad som bygger sanningar eller osanningar.

Första läromedlet och aptitretaren i ämnet statistik på Handelshögskolan var en liten bok av Darell Huff med titeln ’Lögn, förbannad lögn och statistik – eller hur man ljuger med statistik’. Det är inte riktigt klarlagt vem som skapade detta bevingade uttryck, men helt klart är att alla som läser eller använder siffror som är underlag för slutsatser borde ha med detta i beräkningen.

Jag föredrar att prata om osanningar i stället för att prata om lögner. Dels är det lite mjukare dels tror jag inte att det finns en medveten avsikt med de felaktiga slutsatserna i de allra flesta fallen.  Även här finns det plats för en ’god tro’ hos alla de som arbetar med att genomföra eller rapportera kring undersökningar.

Oavsett vilka siffror som presenteras så är det svarsfrekvensen i undersökningen som utgör grunden och avgör vilka slutsatser som kan dras, om några!

Tyvärr ser vi stigande medeltemperaturer på vår jord, men när det gäller svarsfrekvensen är den tvärtom fallande, även här med ett tyvärr. Om jag ser tillbaka på ’snacket’ under 80-talet så låg en accepterad svarsfrekvens på 75% eller högre. Detta gällde postala enkäter och för telefonundersökningar så var det inte ovanligt med svarsfrekvenser på över 80%. Idag kan man höra glada rop om att vi fick nästan 10% svar på vårt utskick.

Den stora frågan är dock inte om vi tidigare kunde lita mer på resultaten med de höga svarsfrekvenserna i de beslut som skulle fattas, utan i stället om vi över huvud taget fattar beslut med undersökningsresultat som grund – oavsett hög eller låg svarsfrekvens.

Min bestämda uppfattning är att undersökningar idag har blivit lite mer av ett säkerhetsstaket som man kan luta sig mot. Inte den där ledtråden som visar oss vilken väg som är bäst att ta! Undersökningarna är idag mer uppbyggda för att visa hur någonting ’har varit’ och där önskemålet är att kurvorna ska stabilt ska flyta fram och förstås helst med en positiv lutning. På så sätt spelar det ingen roll om svarsfrekvensen är hög eller låg, bara resultatet är stabilt över tiden. Betydligt jobbigare blir det om ett resultat avviker stort från det förväntade. Då är det skönt att kunna skylla på en låg svarsfrekvens eller felaktigt formulerade frågor och alltså inte behöva ta några beslut om förändringar.

Med detta sagt är svarsfrekvensen lika viktig nu som för 30 år sedan. Skillnaden är att man då ansträngde sig för att få en hög svarsfrekvens och kunna fatta beslut medan man nu inte behöver fatta beslut för att man accepterar en låg svarsfrekvens.

Finns förstås många bra förklaringar till att det blivit så här. Jag får ofta frågan om vad som är en bra svarsfrekvens, senast häromdagen. Svaret på denna fråga är inte en siffra, utan att ha en bra känsla för resultatet. Viktigast är som alltid att ha lika bra koll på vilka som har svarat som på de som inte har svarat! Inte något man ser särskilt ofta idag, men det heter bortfallsanalys.

Anders i dec 2021

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.